Kunstens sosiale entrepenører
Med base i en nedlagt kiosk på Romsås senter vil GalleryLab gjøre Oslo til en litt mindre delt by.
Med base i en nedlagt kiosk på Romsås senter vil GalleryLab gjøre Oslo til en litt mindre delt by.
De kvindelige kunstnere fra 80’erne er tilbage. Nyt københavnsk galleri åbner med Nina Sten-Knudsen, men udstillingen ligner et kompromis.
Ingrid Jacobsens utstilling på Christian Torp er sånn verden kan se ut en sen kveld når kontaktlinsene har falt ut.
Ett förföriskt löfte svävar strax utanför bildramen på konstnärsdrivna Antics i Stockholm.
Utstilling om makt og undertrykkelse på Tromsø Kunstforening sitrer av smittende fysisk ubehag.
Hvem tager ansvaret på sig, når verden synes at løbe amok? Kåre Frang tegner et præcist portræt af tidens flossede nervesystemer.
– For folk som bor ved grensen er Russland og tingene som skjer i Arktis alltid i synsfeltet, sier Evgeny Goman, festivalleder for Barents Spektakel.
En ny bok av konstnären Afrang Nordlöf Malekian och konstvetaren Nour Helou utforskar skönheten som en politisk kraft, från den iranska Qajar-dynastin till idag.
Komedien tar overhånd i kollektivet Rose Hammers snurrige lærestykke om norsk oljehistorie.
För konsthallschefen Theodor Ringborg handlar projektet om tid, gemenskap och viljan att visa konst där den sällan prioriteras.
Samtidskonstens undergångsretorik har blivit en bekväm klyscha, när jakten på relevans förvandlar motstånd till en riskfri och lättbegriplig estetik.
De store museene formidler i alle kanaler, til et bredere publikum. Men hvem holder samtidskunsten og historien levende?
Hvordan holder vi fast i det, der er helligt for os i vores kødelige liv, i en tid, der tilbeder skyen?
Är fattigdom räddningen? Rapport från Helsingfors.
Kulturministeren hylder kunst og kultur i kampen mod kunstig intelligens. Hyklerisk, når sparekniven samtidig svinges over Den Nationale Fotosamling.
Kritikens elände började på 1870-talet, då konstnärskapet, snarare än verket, blev dess primära objekt.
Mari Rantanens utställning i Stockholm är ett visuellt utropstecken som sjunger.
Biologien er et nettverk av uendelige forgreininger i Anders Holens utstilling på Eiklid/Rusten.
I Markus Lanttos utstilling på Trøndelag senter for samtidskunst ledes man fra lys til mørkere, til skikkelig mørkt. Det er neppe tilfeldig.
En altoverskyggende hovedperson står lidt i vejen på Sophiensholms pseudo-gruppeudstilling om, ja, Bjørn Magnussen.
Alt er geopolitik i Danmark i denne tid. Men ikke på kunstscenen, som byder på glamrock, madhappening og soloudstillinger med flotte internationale navne.
Den svenska konstvåren tillhör åttiotalisterna.
De unge inviterte på LNM snakker med innestemme og en lett finger på nostalgiknappen.
Björn Kjelltoft kommer inte undan sitt ungdomsverk, trots att han kanske aldrig ens gjorde det.
En ny fond, et krast essay og en hyldest til et geni, der endte som akavet reklame, optog læserne i 2025.
Rutschbanor och censur, grotesk realism och kukens återkomst. Vi listar årets populäraste artiklar.
Kunstkritikks ansvarlige redaktør, Mariann Enge, ser tilbake på et år med følelsesstormer, minnearbeid og lukten av treverk i hendene.
Är döden det enda sanna? Kunstkritikks svenska redaktör om sitt år i konsten.
2025 var kosmologiernes år. Kunstkritikks redaktør i København elskede den skramlede, den rævesnu og den helt tyste.
Middelalder-psykedelia på jutevev slo hull i veggen og tiden for Kunstkritikks norske redaktør, Stian Gabrielsen.
I år gladde sig Joanna Nordin, konstnärlig ledare för Bonniers konsthall, åt en ny ärlig energi i konsten.
Kunstner Damien Ajavon minnes et år som luktet av begjær, tvil, svette, parfyme og syntetisk hår.
– Kritikken er viktig fordi den skaper en uavhengig og levende offentlighet rundt kunsten, mener den mangeårige Kunstkritikk-skribenten.
Moderna museets utökade uppdrag innebär en maktförskjutning som gör konstlivet mer politiskt sårbart.
Der mangler en langsigtet strategi for dansk kunst, mener Jakob Fenger fra Statens Kunstfonds projektstøtteudvalg.
– När vi slår upp portarna i höst hoppas vi att publiken ska känna att här finns en annan sorts energi, säger Emily Fahlén om det nya konst- och kulturcentrumet.
Matts Leiderstams nya utställning är en spekulativ kritik av klimatförändringarna.
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
Arthur Köpcke ankom til København i 1953. Kort efter blev København et centrum for tidens europæiske avantgarde. Hvornår sker det igen?
På Kunsthalle Zürich vecklade gesterna in sig i tystnad, språket sviktade och rummet höll andan.
Lars Fredriksons målningar är aldrig platta.
Hilde Skancke Pedersens ránut kjennes i fingrene og på tunga mi, selv om jeg ser dem på avstand.
Bølgene i Kinga Bartis’ maleri Egg timer bølger ikke forgjeves.
– Vi står alle overfor lignende utfordringer når det gjelder å bygge bærekraftige organisasjoner, mener vilniusbaserte Vitalija Jasaitė.
Kunstinnkjøpet til det nye regjeringskvartalet ble for første gang presentert i sin helhet.
Katharina Sieverdings faible for fløjl og velour handler om hud og overflader og om celluloidens bløde filmkorn. Tidsånd eller en ånd fra tiden?
Samtidskonstens undergångsretorik har blivit en bekväm klyscha, när jakten på relevans förvandlar motstånd till en riskfri och lättbegriplig estetik.
Kjærligheten føles en smule designet i UKS’ forsøk på å gjøre den til prinsipp for ny utstillingsmodell.
De kvindelige kunstnere fra 80’erne er tilbage. Nyt københavnsk galleri åbner med Nina Sten-Knudsen, men udstillingen ligner et kompromis.
