Åpent, men ikke for alle
Oslo Open markerer sitt 25-årsjubileum med en rapport som viser at tilgjengeligheten i kunstnernes atelierer langtfra er universell.
Oslo Open markerer sitt 25-årsjubileum med en rapport som viser at tilgjengeligheten i kunstnernes atelierer langtfra er universell.
Madeleine Anderssons utställning på Index är full av dråpliga insikter om den grå klumpen i våra skallar.
Gyldenpris Kunsthall i Bergen skylder fortsatt produksjonsstøtte til tre av kunstnerne de stilte ut i 2024.
Ben Schumachers søppelhaug på Centralbanken gir innsikt om hvordan attraksjon skapes i kunsten.
Matias Faldbakken skal lage minnestedet etter 22. juli i regjeringskvartalet.
Naturporr och äkta fake i Carola Grahns utställning på Liljevalchs. Samisk feminism har aldrig varit vassare!
Kunstner Trond Hugo Haugen ble valgt til ny styreleder for Kunstkritikk på stiftelsens årsmøte i helgen.
I Jinbin Chens malerier er berøring både en konkret handling og en metafor for forholdet mellom indre og ytre virkelighet.
– Det er en ukultur å arrangere noe uten at vi har midlene til å gjøre det ordentlig, sier daglig leder, Karen Rosness.
Siden 2019 har vævere arbejdet på de gobeliner af Bjørn Nørgaard, Tal R, Kirstine Roepstorff og Alexander Tovborg, som i dag blev offentliggjort i Paris.
Julia Selin når oanade höjder på nytt galleri i Malmö.
Kollektivet YEARS’ udstilling er frustrerende, som et konsolspil uden regler. Ond og god på samme tid.
Thora Dolven Balke og Lila de Magalhães skaper en helhet som skjærer i øynene på Entrée i Bergen.
Det private er poetisk i Lene Adler Petersens tidsløse fotografier af samhørighed og fremmedgørelse.
Frederik Næblerøds ønske om at dominere hele Arken fylder lige så meget som de alt for mange værker. Det fører ikke noget godt med sig.
Det langsomme bløtdyret får kjørt seg i Markus Li Stensruds utstilling på Isca.
Tori Wrånes, Klara Kristalova och Benjamin Orlow ställer ut tillsammans i Venedig 2026.
Maja Malou Lyse repræsenterer Danmark på den 61. Venedigbiennale. Den yngste kunstner i Den Danske Pavillon nogensinde.
Diamond Stingilys utstilling på Peder Lund vekker en blanding av mildt ubehag og eielyst.
Den analoge kunstfilmen går i barndommen på Tromsø Kunstforening.
Direktør Ingrid Røynesdal forsvarer Nasjonalmuseets uttalelser om kritikeres politiske holdninger.
Amy O’Neills performance var frigørende og noget af det bedste længe set i København. Selve udstillingen er en svært afkodelig affære.
Samuel Brzeski puster liv i den postsubkulturelle melankoli på Kunsthall 3,14 i Bergen.
Ved hjelp av TV-mediet gir Joen Vedel form til motstandens energier mens de fortsatt bobler under overflaten.
– Timingen i forhold til de store prosjektene som KORO er involvert i for tiden har blitt tillagt stor vekt, sier konstituert direktør Øystein Strand.
Frederik Exners Gnomon på Tranen er et hint om, hvor vi skal rette blikket hen, før klimaet kollapser.
Johan Thurfjell har gjort en gripande utställning om Alzheimers sjukdom.
Malmö konsthalls utställning visar att det är bäst att betrakta megalomana idéer som tankelekar.
Fotografiene til Joanna Chia-yu Lin på Tenthaus vil ikke slave under den biografiske representasjonens åk.
Det roder lidt tematisk på Just Kids på Gammel Strand, men udstillingen forsøger heller ikke at forklare en hel masse, og det er befriende.
Lene Baadsvig Ørmen lokker publikum inn i det komplekse forholdet mellom mennesker og dyr.
Angharad Williams’ tavse filmstribe skærer igennem Simians mørke rum som en lysende antitese til tidens konstante plapren.
Det nye Hvedekorn ankommer poetisk fornyet med billedkunsten ved sin side og åbner talrige spændende døre. Man savner den ene, hvor håbet om fremtiden findes.
Det flyter over av loppismateriale og fortvilelse i Kier Cooke Sandviks utstilling på Podium.
Kusligt när Martin Jacobsson utforskar bildens negativitet i den artificiella intelligensens epok.
Skirt och vackert när Esse-Li Esselius experimentella polaroider från 1970-talet visas för första gången.
Nye institutioner, nye navne på gamle institutioner og nye forårsudstillinger på den danske scene.
Domedagskonst, en nyintroducerad pionjär och ett illavarslande kulturpolitiskt förslag präglar säsongen.
Konstnärer som skapar sina egna möjligheter utanför institutionerna engagerade våra läsare 2024.
Senværker og kunstinstitutionens rolle i en krisetid optog læserne i 2024.
Munchmuseet profilerer seg som forkjempere for kunstnerisk frihet, men har total berøringsangst angående ytringsklimaet i dagens Tyskland.
Den ikoniska sekvensen i Den andalusiska hunden ersatt med svart ruta.
David Hockneys retrospektiv är en oemotståndlig hyllning till konsten och livet.
Oslo Open markerer sitt 25-årsjubileum med en rapport som viser at tilgjengeligheten i kunstnernes atelierer langtfra er universell.
Kunstkritikk støttes av
