Tung bagage
I en usikker verden er det vigtigt, vi forstår den historie, der er gået forud, siger Helene Nyborg Bay, ny leder på Charlottenborg.
I en usikker verden er det vigtigt, vi forstår den historie, der er gået forud, siger Helene Nyborg Bay, ny leder på Charlottenborg.
En vanlig lägenhetsvisning förvandlades i smyg till en föreställning med besk eftersmak.
Małgorzata Mirga-Tas har godt greb om narrativerne. Måske er det derfor, man skal helt ned i detaljen for at blive rigtig begejstret.
Med gör-det-själv-rekvisita och performance drar Ingela Ihrman in oss i en märklig, vegetativ fantasi.
Med base i en nedlagt kiosk på Romsås senter vil GalleryLab gjøre Oslo til en litt mindre delt by.
De kvindelige kunstnere fra 80’erne er tilbage. Nyt københavnsk galleri åbner med Nina Sten-Knudsen, men udstillingen ligner et kompromis.
Samtidskonstens undergångsretorik har blivit en bekväm klyscha, när jakten på relevans förvandlar motstånd till en riskfri och lättbegriplig estetik.
De store museene formidler i alle kanaler, til et bredere publikum. Men hvem holder samtidskunsten og historien levende?
Hvordan holder vi fast i det, der er helligt for os i vores kødelige liv, i en tid, der tilbeder skyen?
Är fattigdom räddningen? Rapport från Helsingfors.
Kulturministeren hylder kunst og kultur i kampen mod kunstig intelligens. Hyklerisk, når sparekniven samtidig svinges over Den Nationale Fotosamling.
Kritikens elände började på 1870-talet, då konstnärskapet, snarare än verket, blev dess primära objekt.
Hon visar hur kroppar organiseras av krafter.
Malmö konsthalls CC Hennix-utställning känns som att ramla ner i någons kryptiska anteckningsbok.
Ingrid Jacobsens utstilling på Christian Torp er sånn verden kan se ut en sen kveld når kontaktlinsene har falt ut.
Ett förföriskt löfte svävar strax utanför bildramen på konstnärsdrivna Antics i Stockholm.
Utstilling om makt og undertrykkelse på Tromsø Kunstforening sitrer av smittende fysisk ubehag.
Hvem tager ansvaret på sig, når verden synes at løbe amok? Kåre Frang tegner et præcist portræt af tidens flossede nervesystemer.
– For folk som bor ved grensen er Russland og tingene som skjer i Arktis alltid i synsfeltet, sier Evgeny Goman, festivalleder for Barents Spektakel.
En ny bok av konstnären Afrang Nordlöf Malekian och konstvetaren Nour Helou utforskar skönheten som en politisk kraft, från den iranska Qajar-dynastin till idag.
Komedien tar overhånd i kollektivet Rose Hammers snurrige lærestykke om norsk oljehistorie.
För konsthallschefen Theodor Ringborg handlar projektet om tid, gemenskap och viljan att visa konst där den sällan prioriteras.
Mari Rantanens utställning i Stockholm är ett visuellt utropstecken som sjunger.
Biologien er et nettverk av uendelige forgreininger i Anders Holens utstilling på Eiklid/Rusten.
I Markus Lanttos utstilling på Trøndelag senter for samtidskunst ledes man fra lys til mørkere, til skikkelig mørkt. Det er neppe tilfeldig.
En altoverskyggende hovedperson står lidt i vejen på Sophiensholms pseudo-gruppeudstilling om, ja, Bjørn Magnussen.
Alt er geopolitik i Danmark i denne tid. Men ikke på kunstscenen, som byder på glamrock, madhappening og soloudstillinger med flotte internationale navne.
Den svenska konstvåren tillhör åttiotalisterna.
De unge inviterte på LNM snakker med innestemme og en lett finger på nostalgiknappen.
Björn Kjelltoft kommer inte undan sitt ungdomsverk, trots att han kanske aldrig ens gjorde det.
En ny fond, et krast essay og en hyldest til et geni, der endte som akavet reklame, optog læserne i 2025.
Rutschbanor och censur, grotesk realism och kukens återkomst. Vi listar årets populäraste artiklar.
– Kritikken er viktig fordi den skaper en uavhengig og levende offentlighet rundt kunsten, mener den mangeårige Kunstkritikk-skribenten.
Moderna museets utökade uppdrag innebär en maktförskjutning som gör konstlivet mer politiskt sårbart.
Matilda Kenttä synliggör det vardagliga arbetet och de vävda minnena.
Arthur Köpcke ankom til København i 1953. Kort efter blev København et centrum for tidens europæiske avantgarde. Hvornår sker det igen?
På Kunsthalle Zürich vecklade gesterna in sig i tystnad, språket sviktade och rummet höll andan.
Lars Fredriksons målningar är aldrig platta.
Hilde Skancke Pedersens ránut kjennes i fingrene og på tunga mi, selv om jeg ser dem på avstand.
Bølgene i Kinga Bartis’ maleri Egg timer bølger ikke forgjeves.
Marina Abramović dør syv gange, men operaværket er mest af alt en hyldest til dét, der engang var.
Vad betyder det att vara viktig i konstvärlden? Marie Karlberg svarar, ett uppförstorat visitkort i taget.
Denne uken fikk pressen se de ferdigmonterte kunstprosjektene i det nye regjeringskvartalet.
Dev Dhunsis snurrende fotografier på Nitja simulerer en verden der ingenting står i ro.
