Här är Kunstkritikks bevakning av den svenska konstvåren 2017 och säsongsstarten i Stockholm.
Trots chefsbyten på institutionerna och förändringar på galleriscenen, så visar den svenska vårsäsongen på behovet av nya intellektuella och konstnärliga impulser i konstlivet.
Samson Kambalus utställning på Galerie Nordenhake kopplar samman den tidiga filmens uttryck med leken och tidens betydelse i den malawiska kulturen.
Ondskan korrumperar, men formen förvandlar den i Lotta Antonssons och Haidar Mahdis utställning på konstnärsdrivna Hangmen Projects i Stockholm.
I Klara Kristalovas utställning på Galleri Magnus Karlsson konkretiserar ett existentiellt hot i de groteska gestalterna.
I Sofia Ekströms utställning på Galleri Riis i Stockholm iscensätts ett spel mellan måleriet och fotografiet. Det slutar med oavgjort resultat.
Kulturens og kunstens fiender har ikke bare greid å samle seg, men også vunnet terreng.
På Kunstnernes Hus makter Steinar Haga Kristensen å balansere mellom orden og kaos, konstruksjon og sammenbrudd.
Politiken kryper nära inpå i Valands masterutställning.
Konstfacks avgångsutställning är väldigt beige.
Kunstkritikk støttes av
