Sara Anstis kufiska bildvärld på Nevven Gallery frammanar ett flytande tillstånd mellan våld och erotik.
I C.M. Lundbergs nya måleri blir det lilla samhället Karbenning i Västmanland spelplats för vardagliga scener med stark personlig och politisk laddning.
Vilka var de mest minnesvärda konstupplevelserna under 2019? Idag svarar Christine Antaya som är konstkritiker och medarbetare i Kunstkritikk.
Ethan Hayes-Chutes föreställning på Lilith i Malmö är som att gå rakt in i en socialutopisk arbetslivsskildring av Wes Andersson, fast fulare.
Michael Rakowitz utställning på Malmö Konsthall fördjupar berättelsen om Mellanösterns förskingrade kulturarv.
När Malmös Masterstudenter ställer ut på Skissernas museum i Lund understryks det mångbottnade och svårgripbara i själva det konstnärliga arbetet.
Wanås sommarutställning är nedtonad och bitvis dystopisk, men ger flera tillfällen att begrunda skulpturens särart och samtida möjligheter.
– Jag tänker att man skulle kunna vara ännu mer aktiv i att köpa in och stötta nya konstnärskap, säger Kirse Junge-Stevnsborg, som blir ny chef för Malmö Konstmuseum.
Nina Roos utställning på Lunds Konsthall visar att hon är nyanserad, konsekvent och svår att kategorisera.
På Krets i Malmö blir konsten statist i en allt mer underfinansierad eventkultur.
– Självklart kommer en indragning av den storleken att märkas, säger Elena Tzotzi på Signal i Malmö, efter Kulturnämndens beslut att helt ta bort utvecklingsbidrag under 2019.
I julkalendern sammanfattar våra egna skribenter och inbjudna gäster det intressantaste från konståret 2018. Idag: Christine Antaya som är medarbetare i Kunstkritikk.
Hvor lidt skal der til, før handling bliver kunst? Fluxus-pioneren Alison Knowles’ suppe er stadig potent.
Kjersti G. Andvig og Lars Laumann får til kunststykket å diskutere økonomisk og kulturell ulikhet uten å bli pretensiøse.
Sara-Vide Ericsons hittills största utställning skildrar en mörk värld där människa, djur och omgivning flyter ihop – och något nytt och oroande tar form.
Regjeringskvartalet som reiser seg i Oslo etter terrorangrepet i 2011, er preget av en hardere politisk virkelighet der kunsten får
oppgaven som forsonende element.
