På spaning i den finländska konstvåren

Måleri av René Magritte, František Kupka och Paul Osipow visas i Helsingfors. Och i Åbo invigs en ny konsthall.

René Magritte, La lampe philosophique, 1936.

Den samtida konstens position i samhället färgas av förväntan om ständig förnyelse, innovation och en impuls rotad djupt i den avantgardistiska idéhistoriska myllan. Förnyelser inom teknologi, aktörer, institutioner, visualiteter och upplevelser.

Nyheterna har också kommit slag i slag på det finländska konstfältet den senaste tiden, inte minst med invigningen av det arkitektoniskt prisbelönta Amos Rex, som lockade stora horder av museibesökare med immersiva interaktiva installationer av det japanska Team Lab. Nytt är även det nya biblioteket Odet, invigt som finska statens självständighetsgåva till folket på hundraårsdagen för Finlands självständighet den 6 december 2018. Även här är det fråga om en massiv och lockande arkitektonisk helhet, som ger stadsbilden och rummet helt nya perspektiv. Odet är ett kulturhus där såväl permanenta konstverk som ett program för temporarära presentationer av samtidskonst ska «vävas in i stadsbornas vardag».

Samtiden ges ändå en inramning med nutidshistoriska perspektiv. Amos Rex fortsätter våren med landets första stora presentation av René Magritte (från 8.2.) och ackompanjeras av en samtida modernist, František Kupka, på Ateneum (från 22.2.) Hur historietolkningen i nationalgalleriet Ateneums utställningsprogram utvecklas i framtiden blir intressant att följa, då museets nya direktör Marja Sakari har en bakgrund som intendent på Kiasma, och är expert på den konceptuella konstens teori och historia.

Paul Osipow, Grekisk ruin, 2003–2005. Bild: Finlands Nationalgalleri.

Betydelsen av modernismens arv och utveckling under 1900-talets senare hälft kan följas upp på Helsingfors konsthall, som öppnar vårsäsongen med en väntad retrospektiv av Paul Osipow (f. 1939) konkretism. (från 26.1.). Denna nu 80-åriga gigant inom det finländska moderna måleriet har genom decennierna introducerat stilgrepp efter stilgrepp för den inhemska publiken, och producerar fortfarande förnyade och färgstarka variationer av samtida måleri. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären och den från Berlin återflyttade galleristen Kari Kenetti. Nutidshistoriken kompletteras av konstnären Silja Rantanen och curatorn och kritikern Timo Valjakka som katalogförfattare.

Måleriet ur ett nordeuropeiskt nyexpressionistiskt perspektiv ges av EMMA museet i Esbo som visar en samling verk av Jonathan Meese, Daniel Richter och Tal R i utställningen The Men Who Fell from Earth. (från 30.1.) Nordiskt visar även Kiasma med isländskan Hrafnhildur Arnardóttir a.k.a. Shoplifter med utställningen Nervescape VIII (från 8.2.), parallellt med den första större presentationen av Iiu Susiraja laddade performativa självporträtt (från 15.3.).

De konstnärsdrivna gallerierna utvecklar nya platser och nya arbetsformer. I Helsingfors samlar Galleria Huuto och Galleria Rankka en mångfald av presentationer i labyrintiska lokaler i det gamla tekniska institutet på Eriksgatan dit de flyttade hösten 2018. I Åbo har flera konstnärsdrivna föreningar ett samarbete kring ett centrum för visuell konst, Åbo Konsthall, i Gamla Rådhusets lokaler. Konsthallen invigs den 1 februari med grupputställningen Landsrätten, curaterad av Taru Elfving.

Ett nytt samarbete introduceras även av två nya programansvariga på Frame Finland. Jussi Koitela och Yvonne Billimore kommer under perioden 2019–2023 att utveckla ett nätverk kring temat «Rehearsing Hospitalities». Programmet eftersträvar övningar i nya former av samarbeten och praktiker inom politisk och kulturell gästvänlighet.

Hrafnhildur Arnardóttir a.k.a. Shoplifter, Nervescape VII, 2017.

Leserinnlegg