Det blir norska Tori Wrånes, svenska Klara Kristalova och finländska Benjamin Orlow som ställer ut i Nordiska paviljongen under den 61 Venedigbiennalen 2026. Det meddelar Museet för nutidskonst Kiasma som leder arbetet. Utställningen curateras av Kiasmas intendent, Anna Mustonen, som har utgått från Sverre Fehns ikoniska paviljong och nordisk mytologi.
– Min utgångspunkt är sättet på vilket natur och arkitektur kommer samman i den Nordiska paviljongen. Vad innebär utrymmet för oss länder som delar på det, och vilket är egentligen det gemensamma nordiska kulturarvet, frågar sig Mustonen när Kunstkritikk når henne på telefon.
I Kiasmas pressmeddelande nämns mytologi som ett centralt tema. Mustonen poängterar att det handlar om att lyfta fram berättelser som har samtida relevans och om att utforska deras relation till nationell identitet och kultur. Främst kommer mytologin att framträda på ett rent estetiskt plan: ur den kommer konstnärerna att hämta inspiration för att skapa en platsspecifik installation i vilken skulptur spelar en central roll, och där Fehns byggnad från 1962 kommer att fungera «nästan som en fjärde konstnär», enligt Mustonen.
– På sätt och vis behandlar mytologiska berättelser evighetsteman. Genom dem kan man också referera till den geopolitiska verklighet vi nu lever i, säger Mustonen.
Wrånäs, Kristalova och Orlow arbetar ofta med att gestalta mytiska figurer och väsen. Wrånes är känd för att i performances, filmer och skulpturer framställa trolliknande varelser. Kristalovas glaserade keramiska statyer föreställer ofta fantasifulla hybrider av människor, djur och växter. Orlow arbetar å sin sida främst med video och skulpturer av obränd lera, i vilka mänskliga figurer antar groteska och halvt abstrakta former. Trots att både Wrånes och Orlow arbetar med rörlig bild kommer de tre konstnärernas gemensamma installation inte att inkludera videoverk. Däremot kommer den sannolikt att inkludera en ljudvärld och ett performance av Wrånes.
– Både Kristalova, Orlow och Wrånes behandlar olika slags omvandling. Kristalovas gestalter är mellanting, till exempel kan de vara något mellan en fe eller ett djur. Orlows skulpturer av lera förändras i takt med att materialet torkar ut och börjar krackelera, vilket gör dem svåra att helt definiera. Och Wrånes skapar genom performance och musik imaginära identiteter och verkligheter. Deras verk erbjuder hopp om förnyelse, säger Mustonen.
Finland, Norge och Sverige står gemensamt bakom Nordiska paviljongen, och för den 61 Venedigbiennalen kommer Kiasma att samarbeta med svenska Moderna museet samt norska Office for Contemporary Art (OCA). Den ännu obetitlade utställningen blir den femte nordiska samproduktionen i rad i Nordiska Paviljongen, från Mirrored 2017 till The Altersea Opera 2023.
Sedan 1956 har Finland även en egen permanent paviljong i Giardini. Den finska paviljongens utställningar produceras av stiftelsen Frame Contemporary Art Finland, som i juni 2024 utlyste en öppen ansökan för den 61 Venedigbiennalen. I slutet av februari tillkännagav Frame att Jenna Sutela valts till Finlands representant. Sutela kombinerar ofta skulptur och maskinella element, och hennes utställning i den så kallade Aaltopaviljongen curateras av Stefanie Hessler, tidigare verksam i Stockholm och Trondheim, numera direktör för Swiss Institute i New York.
Curator för den 61 Venedigbiennalen är Koyo Kouoh, direktör för Zeitz Museum of Contemporary African Art i Kapstaden i Sydafrika. Hennes tema för biennalens huvudutställning tillkännages den 20 maj i år.
Den 61 Venedigbiennalen öppnar den 9 maj 2026 och pågår till den 22 november.
