I julkalendern sammanfattar våra egna skribenter och inbjudna gäster det intressantaste från konståret 2018. Idag: Christine Antaya som är medarbetare i Kunstkritikk.
Hur kan döva ta plats i den hörande världen? Superflex verk för Tunaskolan i Lund skildrar sammanslagningen med en specialskola för barn med hörselnedsättning.
När Cecilia Widenheim blir ny chef för Tensta konsthall vill hon utveckla de platsspecifika projekt om miljonprogrammet och kulturarvet som blivit institutionens signum.
Kärlek och aktivism är viktiga principer i den första i en serie jubileumsutställningar som firar att konstnärsdrivna Signal i Malmö fyller 20 år.
No Country Like på Skånes Konstförening insisterar på att låta de medverkande komma till tals utifrån sina egna erfarenheter av migration.
I Lunds konsthalls sommarutställning förenas konstnärer ur olika discipliner av en långsam blick på den egna närmiljön i regionen.
Bildvävar programmerade i datorn och pixlar målade för hand. Relationen mellan analogt och digitalt kastas om hos årets avgångsstudenter vid Konsthögskolan i Malmö.
Clara Gesang-Gottowt utställning på Johan Berggren Gallery i Malmö påminner om att vi inte längre kan se naturen som evig.
På det nystartade, konstnärsdrivna galleriet Obra Malmö visar Stavangerfödde Markus Bråten en egenartad skulpturkonst i dialog med den omgivande hamnmiljön.
I julkalendern väljer våra egna skribenter och inbjudna gäster det intressantaste från konståret 2017. Idag: Christine Antaya, medarbetare i Kunstkritikk.
I Hans Carlssons utställning på Inter Arts Center blir Malmös hamnkvarter spelplanen för en lokal arbets- och mentalitetshistoria.
Signals utställning med Hardy Strid visar hur konsten är del av ett levande sammanhang genom decennierna.
Hobbykunstneren har indtaget tv-programmer, museer og publikums hjerter. Men som figur er han reaktionær og potentielt skadelig for kunstneres rettigheder.
Palestinske Jumana Manna er først ut når Nasjonalmuseet lanserer en ny serie skiftende presentasjoner fra samlingen.
Frøsamlerne på SMK Thy fremstår som et satirisk portræt af den politiske kunstner. Heldigvis er det helt alvorligt ment.
Håp trumfer frykt i masterutstillingen fra Kunstakademiet i Oslo.
