Cartesiansk vaudeville
Emily Wardills nya film på Index är en psykologisk fallstudie om människors psykiska sammanflätningar, som lämnar betraktaren med fler oklarheter än den lyckas besvara.
Kritikk
Tam appetittvekker
Verksutvalget i An Appetite for Painting synes å bunne i et ubegrunnet kvalitetsbegrep – et rimelig utgangspunkt for en privatsamler, men et diskutabelt prinsipp for et nasjonalmuseum.
Med pisken i hånden
Charlottenborg har trukket Rose Englishs folkelige cirkushest ind i kunstinstitutionens manege. Det er forfriskende, men også lidt veldresseret.
Eh…uropa?
Gjennom en høyst vilkårlig kuratormodell ender utstillingen Europe, Europe på Astrup Fearnley opp med å si fint lite om europeisk kunst som sådan.
Medi(a)entusiaster
Den mediehistoria «före och efter internet» som tecknas i Snel hest på Alingsås konsthall har hög igenkänningsfaktor men saknar rigorös analys.
Banal rigor mortis
Med uvanlig tydelighet – for ikke å si banalitet – viser Crispin Gurholt oss fruktene av sitt erkjennelsesarbeid i utstillingen Please Kill Me.
Indre vidders eksil
Den forskningsbaserte utstillingen om samisk samtidskunst, Beauty and Truth i Tromsø Kunstforening, er til tider litt for hemmelighetsfull til å fullende sitt annonserte oppgjør med kunsthistorien.
Bombastiska synteser
På Marabouparken länkas The Great Learning Orchestra, Angelica Mesiti och Erik Bünger samman kring ett tema om lyssnande, röst och musik.
Stenenes gråspurv
Olafur Eliassons Riverbed på Louisiana er en slags antiforførelse, der vinder på den tid, man tvinges til at bruge i installationen.
Antifuturisten
I Matias Faldbakkens siste utstilling på Standard pendles det fortsatt mellom populærkulturens kommunikative ethos og opak formalisme, dog svermes det stadig mer for det siste.
Materialet jeg knuger mot min hud
I motsetning til mange kolleger er Emil Westman Hertz’ materialitet verken presiøs, kjælende eller aggressivt amorf.
Efter internet, utan riktning
Hos Carl Kostyál i Stockholm ställer Michael Manning punkens historia mot dagens nätverkskultur i en utställning som inte förmår utreda de positioner som den själv intar.
