I Helsingfors diskuteras Alice Neel, Niki de St Phalle, Yayoi Kusama och Mona Hatoum med tonvikt på klichéfyllda kvinnliga attribut. En motstrategi är att läsa dem genom klassisk feministisk teori.
Stadsdelen Kalamaja i Tallinn är den urbana scenen för projektet City Agents, där sökandet efter nya ekonomiska färdigheter och livsrum får visuell och materiell form.
Den lågmälda reflektionen och ifrågasättandet av det nationella kulturarvet gör Finnish Landscape på Fölisön i Helsingfors till en viktig utställning i dagens politiska kontext.
Utställningen med Tom of Finland på Helsingfors Konsthall är den största av gay-hjälten hittills, men går miste om möjligheten att kontextualisera konstnärskapet.
Den finska konstvåren domineras av de stora institutionerna, och museerna i Helsingfors går samman med sikte på ett nytt museikvarter i staden.
Kraven på tillgänglighet och låga trösklar desarmerar den Rancière-doftande grupputställningen Dissensus på Kiasma i Helsingfors.
Art Fair Suomi är inte någon fullblodig mässa, snarare ett konstevenemang som har en strimma av lätt kommersialism.
I höst visar Kiasma bland annat en olydnadsskola av Jani Leinonen. Annars finns i Finland enorma nivåskillnader mellan museernas säkra kort och de konstnärsstyrda initiativen.
Mänttä Art Festival ger en intressant bild av en internationalism som inte är firad och attraktiv, utan som imploderar inifrån en patriotisk och homogent uppfattad kultur.
Tävlingen för ett Guggenheim-museum i Helsingfors är avgjord, men finansieringsfrågan och det politiska motståndet måste övervinnas, innan projektet kan bli verklighet.
Finland har fått en ny regering, vars värdekonservativa och marknadsliberala agenda tvingar fram nya och finslipade argument för vilken funktion kulturen anses ha i samhället.
Tävlingsresultaten för ett möjligt Guggenheim-museum i Helsingfors har offentliggjorts. Det har också motkrafternas planer för en alternativ stadsplanering.
En kritikerveterans harselas med museenes kremmerspråk og merkelappen «kulturelite» topper listen over artiklene Kunstkritikks lesere satte størst pris på i fjor.
En ny fond, et krast essay og en hyldest til et geni, der endte som akavet reklame, optog læserne i 2025.
Rutschbanor och censur, grotesk realism och kukens återkomst. Vi listar årets populäraste artiklar.
Kunstkritikks ansvarlige redaktør, Mariann Enge, ser tilbake på et år med følelsesstormer, minnearbeid og lukten av treverk i hendene.
