När den nya regeringens budgetproposition för 2015 offentliggjordes idag, så föreslogs en ökning av kulturbudgeten med 252 miljoner kronor jämfört med 2014. För bildkonst- och formområdet innebär detta inga större förändringar, utan utgifterna beräknas ligga kvar på samma nivå som tidigare, dvs. 81 miljoner av den sammanlagda kulturbudgeten på 7,1 miljarder kronor. Dessa fördelas som brukligt av Statens kulturråd, Statens konstråd, Riksutställningar, Konstnärsnämnden samt de nationella konstmuseerna.
En uppmärksammad satsning i årets budget gäller återinförandet av fri entré vid de statliga museerna, vilket på konstens område berör Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Regeringen föreslår att 80 miljoner kronor avsätts för reformen från och med 2015. Den fria entrén kommer främst att gälla museernas permanenta samlingar, och inte de tillfälliga utställningarna.
– Antalet museibesök har ökat, men inte för alla människor i vårt land. Samtidigt har polariseringen ökat i en med historiska mått väldigt snabb takt. Så det har både ett symboliskt och konkret värde – att museer är öppna för alla, framhöll kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (Mp) då beslutet offentliggjordes vid en presskonferens på Moderna museet redan förra veckan.
En vanlig invändning mot fri entré-reformen är att den framförallt gynnar Stockholm där de flesta av statens museer har sin hemort, samt att den i första hand skulle nyttjas av välutbildade storstadsbor ur medelklassen (det första är odiskutabelt, men att reformen bidrog till att bredda museernas publik framhålls i Kulturrådets utvärdering från 2006). Fri entré-reformen infördes av S-regeringen 2005, men avskaffades som en av Alliansens första kulturpolitiska åtgärder 2007. Att den fria entrén skulle återinföras var ett av Socialdemokraternas löften under årets valrörelse.
Miljöpartiets kulturpolitiska inriktning sägs ofta handla om «hållbarhet», men vad det innebär i praktiken får anses mindre självklart. Vid sidan av att fri entré-reformens primära upptagningsområde sammanfaller demografiskt med partiets väljarbas, är det svårt att skönja någon specifikt miljöpartistisk linje i den nya kulturbudgeten. Utnämningen av Bah Kuhnke till kulturminister kom, som tidigare har rapporterats, som en överraskning, och miljöpartiets uttalade profilering på kulturpolitikens område var inte något som uppmärksammades under valrörelsen.
I en intervju i SVT:s Kulturnyheterna tidigare i veckan öppnade dock Bah Kuhnke för att kulturpolitiken åter kan komma att användas för att motverka kommersialismen.
– Det finns negativa verkningar av kommersialism, det är därför det är viktig med ett fritt och oberoende kulturliv – så att de krafter som motverkar kommersialism ändå får utrymme, framhöll Bah Kuhnke som lovade att återkomma till hur målen för den svenska kulturpolitiken är formulerade.
Andra ekonomiska satsningar i regerings budgetförslag är de 20 miljoner som ska användas för att förbättra den sociala och ekonomiska tryggheten för scenkonstarbetare. Att bild- och formkonstnärers yrkesvillkor inte berörs av den nya kulturbudgeten får representanter för KIF/KRO att reagera:
– Regeringen gör stor sak av att man satsar på fri entré till museer, men gör ingenting åt att museer och konsthallar gjort sig beroende av gratisarbete av konstnärer. För mig är det svårt att förstå, då man före valet sagt sig vilja lösa den här skamfläcken i svensk kulturpolitik, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för KRO, i ett uttalande i SVT.
– Nu måste regeringen villkora skattemedel till utställningsarrangörer med att MU-avtalet ska tillämpas fullt ut, menar Norling.
MU-avtalet reglerar sedan 2009 konstnärers ersättning vid utställningar på statliga museer, men behöver enligt KIF/KRO tillföras ytterligare medel för att fungera i praktiken.
Bland regeringens förslag finns också ett som gäller miljonprogramsområden som Tensta, Rinkeby och Rosengård, där man under perioden 2015–2018 vill använda totalt 230 miljoner för kulturverksamhet och konstnärlig gestaltning av boendemiljöer. 50 miljoner ska tillföras redan 2015, och Statens konstråd kommer att få i uppdrag att i samarbete med lokala organisationer arbeta med konstnärlig gestaltning av de berörda områdena. Andra höjda utgiftsposter gäller upprättandet av en nationell handlingsplan på biblioteksområdet, samt en satsning på kulturskolan för barn- och ungdomar. Den efterlysta satsningen på mediapolitiken uteblir, och vad många bedömer som en av dagens mest akuta kultur- och demokratifrågor skjuts även denna gång på framtiden.
Bland regeringens förslag märks också att den i Kunstkritikk tidigare uppmärksammade Myndigheten för kulturanalys kommer att läggas ner från och med nästa år.
