Tori Wrånes, Klara Kristalova och Benjamin Orlow ställer ut tillsammans i Venedig 2026.
Elina Merenmies utställning i Åbo tar med ett vågat grepp fasta på hennes ortodoxa kristna tro.
Kohtas utställning Social Form handlar om möten mellan människor – men dialogen mellan verken uteblir.
Ulla Wiggens retrospektiv på EMMA i Esbo visar på en unik förmåga att tränga in under ytan på det ordinära.
Joel Slottes vemodiga skildringar av lågkonjunkturens barn har blivit närmast ett fenomen i Finland.
Finska Serlachius tar ut svängarna.
Tschabalala Selfs hyllning till hemkvarteren i Harlem visas på EMMA i Esbo.
Nina Beiers utställning på Kiasma grumlar betraktarens samvete med obekväma tankar.
Edith Hammar tar oss till 1950-talets queera Helsingfors.
Ryoji Ikedas utställning i Helsingfors är perfekt utförd känslomässig manipulation.
Tre utställningar i Helsingfors vittnar om att traditionen fortfarande väger tungt i den finska fotokonsten, trots en sprallig och publikfriande attityd hos de unga.
Målare, tecknare, museichef, tänkare… Den rumänske renässansmannen Horia Bernea visas i en förtätad och drömsk retrospektiv på Kohta i Helsingfors.
Är monumentet på väg att ersättas av verk som sätter individens positiva upplevelse i centrum? Nytt minnesmärke över terrordåd i Stockholm hyllar kärleken.
Uavhengig av forbindelsene til samtiden er det Hannah Ryggen som er det beste i Hannah Ryggen-triennalen.
Gyldenpris Kunsthall i Bergen skylder fortsatt produksjonsstøtte til tre av kunstnerne de stilte ut i 2024.
Med aviser, balloner og undskyldninger på stribe inviterer Banu Cennetoğlu til samtale om menneskerettigheder. Man skal være vågen for at få dybden med.
Kunstkritikk støttes av
