Galopperande administrativt vanvett
Måns Wranges utställning på Tensta konsthall producerar en oavsiktlig humor som är så övertygande att man får för sig att han inte alls försöker skämta.
Kritikk
Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart är vi på väg?
Camille Henrots utställning på Palais de Tokyo är uppbyggd med ett kapitel för varje dag i veckan. Resultatet en tidsodyssé som skänker både hopp och tröst i en svår tid.
Fra subkultur til suburbia
Catherine Opies utstilling på Henie Onstad Kunstsenter spenner fra aggressive portretter av LGBT-miljøer i LA til forsonende fremstilling av hennes egen sønn som prinsesse.
En sko är en sko är en sko
Beth Laurins utställning på Index är inte en retrospektiv, utan ett provisorium som uppfinner det tillfälliga svaret på sin egen fråga.
Blød militarisering
New Museums Trigger præsenterer en rodet, kollektivistisk og queer-solidarisk tilgang til kunstens rum, som gør udstillingen aldeles seværdig i denne ellers så militante tid.
Det pågår en kamp om ordet
Rasjonalisten og poeten roper til hverandre fra hver sin side av et tomt basseng i Frognerbadet i Victoria Pihl Linds forestilling Det nye mennesket.
Husets härskarinna är det mest skräckinjagande av alla djur
I Simryn Gills utställning på Lunds konsthall fungerar ormen som tecken för verkens produktiva ambivalens.
Mørke skyer over Europa
I Marte Aas’ utstilling Cité Europe på Kunstnerforbundet i Oslo er et aldrende kjøpesenter en allegori for EUs enorme utfordringer.
Stilrent arktisk eventyr
I Willem de Rooijs selvsikre udstilling på KW i Berlin går himmel og hav i ét, når den Grønlandske natur vises i minimalistisk oversættelse og form ophøjes til indhold.
Sanning, erotik, mode
Hur kan sanningen återigen bli relevant i vår tid? Lyndal Walker och Ninna Berger på
Hangmen Projects närmar sig frågan på ett oväntat sätt.
En regnbue av brunt
I Steinar Haga Kristensens separatutstilling på Kunstnerforbundet i Oslo sleper karakterene rundt på kunsten og kunsthistorien, som om den var både belastning og næring.
Den hvide vinkel
Gl. Holtegaards udlægning af kolonihistorien handler mest om, hvordan den hvide dansker lever med sin fortid.
